Vänder det snart?

Usch, känns som att det är för mycket elände nu och för lite glatt humör just nu. Det har varit mycket med skolan och nu senast så var lilla V med om en "liten incident" på dagis. Fröknarna glömde honom när de skulle gå till parken!!!!! Han blev ensam kvar på avdelningen i ca tio minuter. Det är en lång tid för ett litet barn :( Han var ledsen när de hittade honom, sittandes i byggis. Ensam.

För några dagar sedan var jag på utvecklingssamtal och då hade de intervjuat honom. De gör alltid så. Frågar vad han gillar, inte gillar osv. På frågan vad han inte gillar på förskolan hade han svarat "att vara kvar ensam och inlåst" Mitt hjärta sprack när jag hörde det.
Jag har pratat med cheferna på förskolan om detta och de har pratat med personalen. Men det är hemskt för mig. Att min lilla bebis blev kvarglömd. Han är ledsen när jag lämnar honom och varje dag får jag höra att han vill att jag ska stanna hemma med honom.

På skolan är det tack och lov bättre. Inga fler dumheter från de där bråkiga pojkarna som varit elaka mot A.

Det är mycket på jobbet. FÖR mycket.

Vi hade inbrott i huset i förra veckan, vilket också har satt spår av oro i mig. Kan det inte bara vända nu? Behöver lite glädje!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0